Radar · Miljö

Därför är det svårt för hushåll att minska sitt avfall

För en familj som arbetat aktivt med att minska sitt avfall ryms det efter tre veckor i en liten papperspåse.

473 kilo sopor per svensk och år. Det är en siffra som inte sjunker, trots att källsortering görs mer tillgängligt. Forskaren Mimmi Bissmont har tagit reda på varför – och ger tips om hur du själv kan göra för att slänga mindre.

En femtedel av allt grovavfall i Sverige består av hela och fullt användbara saker. Men att slänga mindre är fullt möjligt. Det bevisar så kallade zero wasters, människor som minimerar sitt egna avfall.

Genom att djupintervjua både dem och svenska hushåll som inte jobbar aktivt med att förebygga sopor har forskaren Mimmi Bissmont på Malmö universitet närmat sig svaret på frågan om varför vi slänger så mycket.

– Samhällsnormen är tydlig och få problematiserar den privata konsumtionen. Men det gör zero wasters. De fokuserar helt på egna val och börjar ofta med olika typer av köpstopp. De utmanar på så sätt shoppingen som statusmarkör och fritidsintresse, säger hon i ett pressmeddelande.

Bland hushållen är bilden att det räcker med att källsortera, fortsätter forskaren.

– Övertygelsen att återvinning är tillräckligt måste utmanas för att vi ska kunna förebygga avfall.

Tröskeln till att förebygga avfall är hög, menar Mimmi Bissmont. Det upplevs enligt hennes studie svårt att avstå shopping, hitta alternativ – till exempel livsmedel utan förpackning – och att agera normbrytande. På vissa arbetsplatser är lunchlåda något som väcker uppmärksamhet och frågor.

– Tidigare forskning kring avfallsminimering har handlat om attityder och motivation. Men det räcker inte utan är bara en del av lösningen, säger Mimmi Bissmont.

De ”zero waste”-hushåll som hon intervjuat får kämpa i vardagen för att minimera sitt avfall.

– Detta tyder på att förebyggande av hushållsavfall inte stöds av den svenska samhällsstrukturen och därför inte kommer att spridas av sig själv.

För att ge stöd åt avfallsminimering lyfter Mimmi Bissmont lagstiftning, till exempel om att informera om plastkassars miljöpåverkan, vilket har minskat användningen. Det går även att underlätta för den som vill ge sina ägodelar längre liv, så som gjorts genom det så kallade REP-avdraget för reparationer och underhåll av vitvaror.

Mimmi Bissmonts 5 tips till dig som vill minska ditt avfall

 

 

1. Fundera över dina egna konsumtionsvanor. Hur konsumerar du och varför?

2. Vilka behov har du och kan de tillgodoses på annat sätt än genom att köpa grejer?

3. Reflektera över alternativen till inköp. Dela, hyra, låna är några exempel som blir allt vanligare. Om inte dessa är möjliga finns kanske alternativet att köpa begagnade saker eller saker som går att laga.

4. Hur använder du dina saker? Genom att vårda och reparera ger vi sakerna längre livslängd.

5. Kasta inte i onödan! En femtedel av allt grovavfall i Sverige består av hela och fullt användbara saker. Kanske kan dina grejer hitta ett nytt liv hos någon annan: sälj eller skänk. Om det är avfall: sortera och återvinn. Och kom ihåg att saker du lämnar vidare bara får en förlängd livslängd om det finns en villig mottagare. Så var beredd på att även bli mottagare.

Källa: Mimmi Bissmont, vars avhandling handlar om avfallshantering ur hushållens perspektiv (Malmö universitet)