Radar · Miljö

Ålandstorsk ger hopp om artens framtid

Fiske, syrebrist och parasiter är några av hoten mot torsken i Östersjön.

Stora, friska torskar i Ålands hav fortplantar sig i lägre salthalter än vad forskarna trott var möjligt, visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet.

– Det är en väldigt intressant torsk vi har där uppe. 

Så säger Ulf Bergström, forskare vid kustlaboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) till SVT om Ålandstorsken, som han dokumenterat i en ny studie.

I stora delar av resten av Östersjön är torsken drabbad av dvärgväxt och parasiter. Men i Ålands djupa, kalla och syrerika hav hittar forskarna stora, friska fiskar – som till skillnad från vad forskarna tidigare trott kan fortplanta sig i norra Östersjöns lägre salthalter.

– Hos vissa individer har vi sett en lyckad befruktning ner till 9-10 promille. Kan leken lyckas i den salthalten öppnar det upp nya områden där det skulle kunna finnas lek, fortsätter Ulf Bergström.

11 promille troddes tidigare vara gränsen för den salthalt torsken klarar att fortplanta sig i. Att Ålandstorskens ägg kan kläckas i mindre salta vatten och att fiskarna är stora och fruktbara ger hopp om Östersjöns torskbestånd.

– Den här torsken vill vi vara rädda om. Det är unikt med en storvuxen torsk som verkar ha hittat ett optimalt område att hålla till i, säger Ulf Bergström till kanalen.

Förutom i Ålands hav skulle havsområdet norr om Gotland kunna bli intressant som lekmiljö för en torsk som klarar lägre salthalter, tror forskaren, som understryker att fler studier krävs innan man kan tala om en vändpunkt för torskbeståndet.

I juli 2019 satte EU-kommissionen akut stopp för kommersiellt fiske efter torsk i de södra delarna av Östersjön, från Falsterbo till Kalmar. 2020 råder totalt fiskestopp för torsk i delar av östra Östersjön, medan 3 806 ton torsk får fiskas i innanhavets västra delar. Det är en sänkning med 60 procent jämfört med föregående år.