Radar · Nyhet

Ny blekning försvårar korallrevens återhämtning

Förra årets El Niño tillsammans med klimatförändringarna gjorde att korallreven runtom i världen drabbades av den allvarligaste blekningen någonsin. Nu menar forskarna att en återhämtning kommer att bli svårare då en ny blekning redan är igång.

Forskare från tio olika forskningsinstitut är nu åter ute längs Australiens stora barriärrev för att undersöka hur den senaste tidens varma vatten har påverkat korallerna jämfört med förra året rekordtemperaturer. 2016 blektes över 60 procent av korallerna i olika utsträckning, vilket är fyra gånger så mycket som de tidigare stora massblekningarna som skedde i området år 1998 och 2002.

På samma sätt har korallrev över hela världen drabbats.

I en rapport som nyligen publicerats i Nature kommer forskarna på Arc centre of excellence for coral reef studies vid James Cook University fram till att man inte längre kan se på korallblekning som enstaka händelser, utan snarare som återkommande händelser som hotar korallrevens livskraft över hela världen.

– Det gjorde mig bedrövad att se så många döende koraller i de norra reven av stora barriärrevet under 2016, säger Terry Hughes, chef för centret, i ett pressmeddelande.

Han ledde flygningarna över området för att mäta omfattningen av skadorna under 2016. Det var den tredje stora blekningen av det stora barriärrevet. Och nu är alltså en ny blekning på gång. Hur kraftig den kommer att bli är fortfarande osäkert.

– Vi hoppas att de närmaste två, tre veckorna ska visa på en avsvalning och att detta års blekning inte kommer att vara i närheten av förra årets. 2016 års blekning var ”off the charts”, säger han i pressmeddelandet.

Koraller är känsliga för temperaturökning och redan vid 1–2 grader över det normala börjar de blekas. I själva verket stöter de bort de fotosyntetiska alger – zooxantellerna – som lever i korallernas vävnad och det är det som gör att färgen försvinner. Det i sig innebär inte att korallerna är döda, men det innebär att de får klara sig på betydligt mindre näring då det mesta brukar tillföras med hjälp av algerna. Om temperaturförändringen inte är långvarig kan korallerna återhämta sig genom att algerna återvänder, men annars är risken stor att de dör.

Forskarna är nu rädda för att korallerna inte kommer att ha tillräcklig med tid för att återhämta sig.
– Året efter en massblekning brukar korallerna vara försvagade och de brukar misslyckas med reproduktionen till och med två år efteråt. De är också mer mottagliga för sjukdomar, precis som människor lättare får infektioner när de är stressade, förklarar Magnus Nyström, docent och marinekolog på Stockholm Resilience Centre som bland annat forskar om korallrev.

Han tror dock inte att alla korallerna kommer att försvinna helt i framtiden.

– Men de kommer att se annorlunda ut. Och den stora frågan är vad de kommer att kunna bidra med i framtiden, i form av mat, skydd av stränder, som vågbrytare, som barnkammare för många fiskar och frågan är hur många fiskare som kommer att kunna försörja sig på fisket, säger han.

Korallreven runtom i världen är viktiga dels för att de utgör boplats för en fjärdedel av alla marina djurarter. Dels för att de skyddar kustlinjerna från kraftiga stormar. Skulle de försvinna skulle det i olika utsträckning drabba de närmare 500 miljoner människor runtom i världen som bor i den direkta närheten av korallrev. Många av dessa får sin matförsörjning direkt från fisket som ekosystemen genererar och andra lever av turismen runtomkring.

Magnus Nyström berättar att man har kunnat se att korallreven runtom i världen långsamt förflyttar sig med temperaturerna. De drar sig till kallare vatten där de tidigare inte kunnat leva.

– Det kommer att innebära en ny blandning av arter och nya typer av koraller, säger han.

Om denna process kommer att gå tillräckligt snabbt återstår att se.

– Man kommer förmodligen att se vinnare och förlorare, säger Magnus Nyström.

Rapporten som publicerats i Nature konstaterar att tidigare värmevågor inte har gjort korallerna mer härdiga mot det senaste årets extrema temperaturer. Likaså kunde man se att åtgärder som att skydda revet mot fiske och förbättra vattenkvalitén – något som kan hjälpa koraller att återhämta sig på lång sikt – inte hade någon inverkan på omfattningen av blekningen.

– Att skapa en bra vattenkvalitet och se till att det finns mycket växtätande fiskar som skyddar mot algangrepp kan hjälpa revet att återhämta sig efter en blekning. Men för att förebygga handlar det egentligen bara om att minska växthusgaserna. Så det är både en lokal och en global utmaning, säger Magnus Nyström.