Pedro Pablo Kuczynski segrade i förra helgens presidentval i Peru, med minsta möjliga marginal: 43 000 röster – eller 0,2 procentenheter. Och nu är det han och inte hans motkandidat Keiko Fujimori som kan innebära en öppning ut ur husarresten för Perus ex-diktator Alberto Fujimori.
Pedro Pablo Kuczynskis motkandidat Keiko Fujimori – ex-diktatorns dotter – led mot slutet av presidentvalskampanjen av en rad anklagelser om mutor, köpta röster och stabspersonal som tvättat pengar åt knarkkarteller. Men trots att den förre energiministern och tidigare Wall Street-investeraren Kuczynski gick segrande ur bataljen kan familjen Fujimori ändå gå stärkta ur det politiska kaos som alltjämt håller Peru i sitt grepp.
Kuczynskis block sitter endast på 18 platser i kongressen, medan Keiko Fujimoris parti Fuerza Popular kontrollerar 73 av 130 möjliga. Och för att lyckas skapa sig någorlunda arbetsro har Kuczynski öppnat för att förvandla äldre fångars domar till husarrest, något som skulle kunna innebära första klivet för den i dag 77-årige ex-diktatorn Albert Fujimoris första steg tillbaka till en tillvaro utanför fängelsemurarna, om än i husarrest.
– [Keiko Fujimori] vill att han ska kunna vandra ut igen, men det var faktiskt en dom, säger Kuczynski till Semana Economica, i ett försök att försäkra peruanerna om att Fujimori ingalunda närmar sig någon frigivning.
På andra sidan den politiska korridoren återfinns Verónika Mendoza, som var den peruanska vänsterns kandidat i presidentvalet, som efter att ha erkänt sig förlorad och inte nått den andra valomgången uppmuntrade sina anhängare att lägga sin röst på Kuczynski. Allt för ”att inte ge ännu en Fujimori tid och möjlighet att förstöra landet”.
Uppmaningen bidrog starkt till att Kuczynski blev Perus president, och frågan är vad han kommer att belöna Mendoza och vänstern med som tack för hjälpen. Vänstern, tror bedömare, skulle må bäst av samtliga politiska block av ett nytt parlamentsval, vilket inte kan uteslutas om Perus parlamentariska kaos inte når någon lösning.
Samtidigt är det stora protester på gatorna utanför parlamenten. Och att bortse från de enorma folkmassor som bland annat intog huvudstaden Lima för att protestera mot en eventuell återkomst till makten för familjen Fujimori skulle i längden bli politiskt kostsamt, tror Steve Levitsky, statsvetare vid Harvard University.
– Han skulle få betala ett pris för det. Det skulle innebära massiva protester, säger Levitsky, själv bosatt i Peru sedan flera decennier, till AP.
Albert Fujimori var Perus president mellan 1990 och 2000 och hann under sina tio år vid makten upplösa parlamentet, utlysa undantagstillstånd, avlöna dödsskvadroner och förfölja och mörda oppositionella. 2009 dömdes Fujimori för människorättsbrott till 25 års fängelse.
