Radar

Ny våldsvåg skakar Västpapua

Det politiska läget har återigen blivit instabilt i Västpapua, en omstridd provins i Indonesien på gränsen till Papua Nya Guinea. Indonesisk militär har fotograferat ”trofébilder” av sig själva tillsammans med avlidna västpapuanska självständighetsförespråkare. Bilderna läcktes sedan och spreds som en löpeld i sociala medier.

Incidenten är inte den första i sitt slag i den lågintensiva konflikten mellan den indonesiska staten och motståndsrörelsen Organisasi Papua Merdeka (Rörelsen för ett fritt Västpapua), som bildades som ett svar på Indonesiens ockupation av den västra delen av Papua, världens näst största ö efter Grönland. Den senaste våldsvågen bottnar i historisk träta och ett föränderligt geopolitiskt landskap där den melanesiska grannstaten Salomonöarna har krävt direktsamtal mellan regeringen i Jakarta och OPM.

– Den indonesiska regeringen räds melanesisk enighet lika mycket som ett västpapuanskt självbestämmande, skrev Benny Wenda, talesperson för United Liberation Movement for West Papua, numera i exil i London, i en presskommuniké.

Samtidigt som den regionala samstämmigheten växer för ett självständigt Västpapua har Indonesien inlett en ny våg av gripanden av OPM-medlemmar. I hamnstaden Timika greps 15 personer förra veckan efter en fredlig demonstration för västpapuanskt självstyre.

– De hade lovat att inte prata om en folkomröstning och sådana saker. Men de gjorde det i alla fall, försvarade poliskommissarien Yustanto arresteringen i Jakarta Globe.

Indonesisk lag förbjuder förespråkande av ett självständigt Västpapua, men särskilt i Timika ser myndigheterna med särskilt oblida ögon på missnöjesyttringar. En bit utanför staden världens största guldgruva Grasberg, till stor del ägd av amerikanska Freeport-McMoRan. Grasberg är Indonesiens viktigaste ekonomiska tillgång.

Dita Alangkara/AP/TT

I samband med den nederländska avkoloniseringen av Indonesien efter andra världskriget utlovades löften om en FN-övervakad folkomröstning gällande Västpapuas framtid. Men i stället beslutade drygt tusen västpapuaner, samtliga män, att inkludera den forna koloniprovinsen i det indonesiska statsbygget. Den uteblivna folkomröstningen ligger till grund för västpapuaners känsla av att vara förbisedda av världssamfundet och självständighetsförespråkare tvingas utstå systematisk politisk förföljelse.

Västpapua förblir en av Indonesiens fattigaste regioner. Endast 30 procent har tillgång till rinnande vatten samtidigt som brist på sjukvård och arbetstillfällen plågar provinsen.

– Vi kräver rätten att själva få bestämma över vår framtid i en självständighetsomröstning, fastslår Benny Wenda.