Glöd · Ledare

Ett år som frihetligt grönt nyhetsmagasin

För ett år sedan, den 3 april 2015, kom första numret av Syre ut. Sedan dess har vi med er hjälp byggt något så unikt som ett fristående, frihetligt och grönt nyhetsmagasin. Varje fredag får nästan 7 000 prenumeranter tidningen i brevlådan och betydligt fler läser den, både på papper och på webben.

Detta hade inte varit möjligt utan alla er. Alla ni som prenumererat, alla ni som kommit med tips, ni som bidragit med texter, som spritt information om Syre, gett bort prenumerationer, lånat ut pengar och så vidare. Alla ni har varit en viktig del i Syres framgång.

Nu går vi vidare och ökar utgivningen. För den fördjupade diskussionen och rapporteringen är ett pappersmagasin till helgen utmärkt. Men för de snabba nyheterna och de snabba kommentarerna är en gång i veckan för glest. Därför startar vi i dag digital tisdagsutgivning av Syre. Det innebär att du precis som nu kommer att få Syre på papper (digitalt om du valt det) på fredagar och dessutom denna digitala utgåva på tisdagar.

I den första ledaren, för ett år sedan, skrev jag om varför det behövs en frihetlig grön tidning och varför det inte är samma sak som en miljötidning. Det där sista, att en grön tidning inte är en miljötidning, hade folk lite svårt att förstå. Förhoppningsvis har alla läsare nu sett den bredare bilden. Av 51 ledare under året som gått har sju handlat om miljö. Vanligaste ämnet har varit den rasism och flyktingfientlighet som växt fram med en skrämmande kraft i allt från sociala medier ända upp till  regeringen.

Men fortfarande, när nya läsare kommer i kontakt med Syre, drar de ofta slutsatsen att grönt är detsamma som miljö. Så varför kallar vi Syre grön, om det gör att den uppfattas som en miljötidning? När vi nu firar ett år och börjar komma ut i denna nya form kan det vara på sin plats att repetera lite av det som jag skrev för ett år sedan.

Miljöfrågan är en sakfråga, om än en väldigt stor och för mänsklighetens överlevnad helt avgörande sakfråga. Men ändå handlar det om en, eller egentligen en massa sakfrågor, som samlas under det övergripande begreppet miljö. Medan grönt är en ideologi, som till stor del handlar om synen på makt. Medan de gamla ideologierna slåss om ifall makten ska ligga hos dem med pengar (kapitalet) eller hos politiker och byråkrater (staten) så är grunden i den gröna ideologin att flytta makten ner till individerna.

Genom decentralisering av besluten och en radikal fördelningspolitik där resurserna når ända ut till individerna får alla makt över sina liv och därmed frihet. Därför är medborgarlön helt centralt för att skapa ett grönt samhälle.

I ett grönt samhälle begränsas friheten endast när den hotar någon annans rätt till samma frihet. I den begränsningen blir miljöfrågan central: att förstöra miljön, att överkonsumera de resurser som finns, är att inskränka friheten, både för kommande generationer och för alla dem som i dag, på grund av vår överkonsumtion, inte får samma chans att leva ett drägligt liv.

Men att bara se till miljön utan att ha en grön helhetssyn leder lätt till ett auktoritärt tänkande. Under lång tid har vi sett politisk och social ingenjörskonst för att lösa miljöproblemen, ”smarta” lösningar långt ovanför folks huvuden och utan hänsyn till den verklighet vi lever i. I den tanketraditionen föddes till exempel tron att ett litet parti i en socialdemokratisk regering kan tvinga fram de samhällsförändringar som behövs. Liksom tron att en grön miljöminister från ett litet land på COP21 skulle ha så avgörande betydelse att det var värt att tvinga tillbaka flyktingar till bomber och terror för att den gröna ministern skulle kunna sitta kvar och delta i mötet.

I en än mer extrem form riskerar miljötänk, kombinerat med en auktoritär grundsyn, att leda till allt från barnbegränsning till invandringsstopp. Det senare har vi på ett ytterst skrämmande obehagligt sätt fått se alltför mycket av det senaste åren.

I en tid där grönt möter brunt, när alla riksdagspartier utan V och C tvingar flyktingar tillbaka till IS och Assads terrorvälde, när alla från SD till F! ropar på hårdare straff, när repressaliepolitiken mot sjuka och arbetslösa blir allt hårdare, när ett övervakningssamhälle som i Orwells 1984 inte bara är möjligt utan även alltmer accepterat, behöver vi bli många som står upp för frihet, integritet och grundläggande rättigheter. Därför är Syre på ledarplats inte bara grön, utan frihetligt grön.

Syre är en tidning för hela den gröna och hela den frihetliga rörelsen. En plats att diskutera hur vi skapar det goda postindustriella samhället, en tidning med de positiva exemplen såväl som de stora problemen och utmaningarna. Därför ger Syre förstås även plats för dem som tror på ”gröna jobb” såväl som den goda gröna staten. Men på ledarplats driver vi tydligt och kompromisslöst basinkomst, kooperativ, integritet, mänskliga rättigheter, djurrätt, öppna gränser och många andra frihetsfrågor. Vi tar fajten mot alla påbud som begränsar och likriktar oss människor, oavsett om de kommer från staten, kapitalet eller i form av konservativ moral. Och i alla lägen står vi upp mot bruna tankar, tendenser och brun politik, oavsett om det handlar om Soldiers of Odin eller regeringspartierna.

Syre har inte bara överlevt det första året, utan gjort det på en hög nivå.

Öresundsbrokonsortiet sätter upp värmekameror för att hindra folk att fly över bron till Sverige.