När unionens minsta land snart tar över ordförandeskapet i EUs ministerråd står en reform av Dublinförordningen i fokus.
Men det återstår att se om Malta kan övertyga central- och östeuropeiska länder att gå med på att reglerna ska ändras. Kommissionens förslag att ett obligatoriskt omfördelningssystem av flyktingar ska införas lades fram tidigare i år. Men nuvarande ordförandeland Slovakien har inte varit särskilt angelägna om att ta tag i frågan att mjuka upp förhandlingsläget, som blockerats av flera länder i rådet.
Ordförandelandet i ministerrådet sätter agendan för vilka frågor som ska prioriteras när medlemsländerna ska enas kring en hållning till de förslag som kommissionen lagt fram. Det innebär att det ofta spelar en viktig roll när det kommer till om en fråga ska kunna föras framåt i förhandlingarna, eller istället förpassas till skrivbordslådan – vilket i slutändan kan leda till att kommissionen drar tillbaka det.
Maltas premiärminister Joseph Muscat tror att han kan lätta upp de låsta positionerna inför förhandlingarna av en reform av migrationspolitiken. Men han menar att EU behöver ”förstå de legitima orosmoment som kollegorna i östra eurozonen för fram”.
Muscat, som är socialdemokrat, har sedan partiet fick makten 2013 efter 15 år i opposition tagit en ovanligt stor plats i EU-sammanhang för den lilla ö-nationen. Nu ska det politiska kapitalet omvandlas. Som agendasättare har Malta även ambitonen att stärkta gränskontrollerna, stabilisera situationen i grannlandet Libyen och utveckla sjöfartssamarbetet inom unionen.
Ett fråga som sticker ut bland prioriteringarna är att väcka liv i förslaget som uppmuntrar till minst 40 procents representation av kvinnor i börsstyrelser i unionen. Förslaget presenterades 2012 och parlamentet enades 2013, men medlemsländerna har varit oeniga kring behovet av EU-politik på området. Muscat ser sig som en ”naturlig brobyggare”, men påpekar att han som ledare för ett land med 500 000 invånare inte har några ”illussioner om stordåd”.
