Arkiv för tidningensyre.se

Tidningen Syre
[email protected]

Ansvarig utgivare:
Lennart Fernström

Finland tänker nytt – provar basinkomst

Ana Udovic - 9 år sedan

Medan vi i Sverige mest får höra att basinkomst (en regelbunden villkorslös inkomst i stället för ett bidrag) är en omöjlig dröm, arbetar vårt grannland med att utveckla ett första försök till basinkomst – där har idén politisk majoritet och ett stort stöd hos befolkningen.

Finland har den högsta arbetslösheten på 13 år. Foto: Mariano Mantel/Flickr

Finland har den högsta arbetslösheten på 13 år. Foto: Mariano Mantel/Flickr

Att införa medborgarlön eller basinkomst är något som diskuterats i Finland sedan 1970-talet. Men efter riksdagsvalet i april i år finns en unik möjlighet att genomföra ett försök, eftersom förslaget nu har en politisk majoritet. Av regeringspartierna Centerpartiet, Samlingspartiet och Sannfinländarna, är det största, Centern, för basinkomst och partiet kan med hjälp av oppositionspartier som Gröna förbundet, Vänsterförbundet och Socialdemokraterna driva igenom ett första försök till basinkomst för personer med låg inkomst.

Ekonomiskt befinner sig Finland i en negativ utveckling, med den högsta arbetslösheten på 13 år (12 procent) och ingen ljusning i sikte. Statsminister Juha Sipilä (C) beskriver i sitt regeringsprogram en besvärlig situation, där den finska konkurrenskraften är 10–15 procent lägre än i länder med motsvarande förutsättningar. Arbetsmarknaden och det sociala trygghetssystemet behöver reformeras och Sipilä efterlyser innovationer. ”Stelheten i systemen hämmar företagande och kreativitet och minskar människornas företagsamhet och deltagande”, som statsministern formulerar det i programmet.

Provas i vissa regioner

Att göra försök med basinkomst, där människor i stället för bidrag får en summa pengar varje månad, utan att behöva bevisa att de inte arbetar, är en del av reformeringsprogrammet. Till en början ska basinkomsten införas i vissa regioner som pilotprojekt. Ännu är inga riktlinjer utstakade för hur det ska gå till, men det är många som välkomnar försöket.
– Det system vi har för närvarande är passé. Människor som inte har arbete sitter hemma, inaktiva. Vi har myndigheter som kontrollerar så att du absolut inte gör någonting, först då får du socialbidrag. Det är ett dyrt och byråkratiskt system. De som får bidragen måste använda en stor del av sin energi för att vara den person bidragssystemet säger åt dem att vara. För vem är ett sådant förhållningssätt nyttigt?

Det frågar sig Karina Jutila, som är direktör på tankesmedjan e2, som står bakom en enkätundersökning där 1 200 finländare tillfrågades om sina åsikter kring basinkomst.
– En stor majoritet, 79 procent, svarade att de var för en så kallad aktiv basinkomst – alltså där inkomsten ökar för dem som deltar i och gör något positivt för samhället, som att exempelvis hjälpa den äldre befolkningen eller göra något för sitt grannskap, säger Karina Jutila.

Hon kan inte svara på om ett system med basinkomst skulle bli billigare – men förmodligen, eftersom den stora skillnaden blir att man slipper kontrollerandet. I stället kommer en bestämd summa in på före detta bidragstagarens konto varje månad, och om hen skulle få ett deltidsjobb eller vilja starta ett företag så försvinner inte basinkomsten för det.
– Med ett sådant system hjälper vi människor att hjälpa sig själva att förbättra sin egen levnadsstandard samtidigt som de bidrar till andra i sin omgivning. Det handlar inte bara om pengarna, utan kan bli ett mer aktivt sätt att arbeta. Nu är inte förslaget lagt ännu, så vi vet ju inte vad det kommer att föra med sig, men de experiment som gjorts tidigare – som i Kanada på 1970-talet (då varje familj i staden Dauphin fick en summa pengar under fem år, med resultatet att fler unga började studera, reds anm) eller de mikrolån som gått till kvinnor i Indien – har visat att en förutsägbar och regelbunden basinkomst till de vuxna gör att alla i familjen mår bättre. Alkoholproblem minskade, barnen fick bättre mat, människor vågade göra investeringar, starta företag och låta barnen gå längre tid i skolan. Det blev inga stora förändringar, men en positiv trend gick att skönja, säger Karina Jutila.

Synen på människan

Vad gäller det förslag som regeringen ska lägga, hoppas Karina Jutila att det inte bara handlar om något som varar en valperiod, utan längre. För att verkligen testa basinkomsten måste de regioner som deltar kunna mätas mot motsvarande regioner som fortsätter med det gamla systemet.
– Jag är väldigt nyfiken på vad det här kan betyda. Det handlar mycket om hur vi ser på människan. Ser vi negativt på människan, som någon som försöker göra det lätt för sig och dra nytta av alla möjligheter som samhället ger, så behöver hon kontrolleras och med kontrollen visar vi att hon inte är ett viktigt subjekt. Men utgår vi ifrån att människan är ett viktigt subjekt, som använder sitt självbestämmande till att utvecklas och söka sig framåt, tror jag att det bidrar till att hela samhället utvecklas. Sedan handlar basinkomsten inte bara om pengar, det är också en fråga om hur vi använder vår tid, alla de timmar vi har till förfogande varje dag. Jag är mycket intresserad av vad som kommer att hända där, säger Karina Jutila.

Förutsägbarhet

I centrala Finland ligger kommunen Äänekoski, som kan bli aktuell för regeringens experiment med bas-
inkomst. Kommunen har omkring 20 000 invånare, och en arbetslöshet som är betydligt högre än genomsnittet i Finland – 20,8 procent.
Miska Seppälä är en av dem som då och då är hänvisad till socialbidrag. För hans del är det framför allt förutsägbarheten med basinkomst som skulle göra skillnad.
– Som mitt liv ser ut i dag vet jag aldrig ifall det är studentbidrag, arbetslöshetsbidrag eller socialbidrag som jag är berättigad till. På grund av det byråkratiska system vi har i dag, där bidragen inte sällan kommer sent eftersom något papper saknas, har jag varit tvungen att sluta på arbetsplatser, skjuta upp min utbildning eller ställa in event som jag ordnat, säger han.

Med en basinkomst skulle Miska Seppälä varje månad veta vilken summa han hade att röra sig med.
– Då skulle jag kunna planera mitt liv bättre och använda min energi till annat – som att söka ett arbete, hjälpa till i kommunen, träffa människor eller bara slappna av och njuta av livet, säger han.

Uppstår kreativitet

Stabiliteten i att slippa oroa sig över sitt uppehälle tror han skulle ge människor incitament att öppna sig mer för sin omgivning.
– Spenderar du mindre tid på att oroa dig för pengar, kan du börja umgås i stället. I sådana konstellationer kan det uppstå en kreativitet som går bortom vad vi i dag kan föreställa oss. Det kan absolut leda till startande av företag inom rådande marknadsekonomi, men det kan också skapa helt nya fenomen och förändra hur vi tänker kring företagsvinster och den fria marknaden, säger Miska Seppälä.

Kan inte en basinkomst göra människor lata också?
– De experiment som gjorts med basinkomst i Kanada, Namibia och Indien visar tvärtom att den ekonomiska aktiviteten ökade, att kriminaliteten minskade och att fler utbildade sig. Många säger ”jo, men det blir inte samma sak i europeiska länder”, men det ser inte jag som ett argument emot basinkomst – snarare för! Då är det verkligen hög tid att ett europeiskt land testar det, säger Miska Seppälä.

Anständigt liv

Om förslaget innebär att basinkomsten baseras på beskattning, så att personer med låg skatt får en basinkomst oavsett om personen studerar, har ett företag, är anställd eller arbetslös blir den svår att missbruka.
– Visst finns det rika människor som är skattesmitare, men det är mer ett taxeringsproblem än ett problem som rör basinkomst, säger Miska Seppälä.

Så – vilken månatlig summa pratar vi om? Eftersom förslaget från regeringen ännu inte formulerats, är det än så länge öppet. Men Äänekoskis kommunfullmäktigeledamot Sirpa Martins, Vänsterförbundet, menar att ungefär 850 euro per individ och månad vore rimligt.
– Som det är i dag får en socialbidragstagare 550 euro per månad, samt ersättning för sin bostadskostnad, men den som inte är aktiv nog på ”Jobbtorget” får 100 euro mindre i månaden. Summan kan minska ännu mer, och den längsta nivån är 270 euro per månad. På den månadsinkomsten går det helt enkelt inte att få ett anständigt liv, säger Sirpa Martins.

Minskade kostnader

När arbetslöshetssiffrorna är höga som i Äänekoski, tappar unga människor motivationen. Många unga människor hoppar av sina utbildningar och det tär på hälsan – stadens invånare ligger i botten hälsomässigt jämfört med omkringliggande kommuner i Mellersta Finland.
– Där tror jag att en basinkomst kan göra underverk. Som det är i dag möts människor utan arbete av stängda dörrar var de än vänder sig, och de blir marginaliserade, säger Sirpa Martins.

Alla partier har sina modeller för basinkomst, och det gäller även finansiering. Just därför är det viktigt att göra ordentliga pilotförsök och utvärdera dem, så att misstag kan korrigeras. Sirpa Martins tror förstås på Vänsterförbundets modell – en modell som skulle bli kostnadsneutral.
– Med tanke på att vi tror att basinkomst skulle ge ett större välbefinnande, skulle kostnader för vård och brottslighet minska, för att bara nämna några exempel. Men framför allt tror jag att reformen ger en bättre integration rent socialt. Jag menar, i dag har vi en lag som förbjuder bidragstagare att ägna sig åt frivilligarbetande, vilket är absurt. Med basinkomst kan den stolta nordiska traditionen med icke-statliga organisationer leva vidare – fler kan engagera sig i idrottsrörelsen, ungdomsförbund och andra sociala organisationer, säger Sirpa Martins.

Hon ser fram emot att få ta del av regeringsförslaget, men oroar sig för två saker: att nivån på basinkomsten blir för liten för att det ska göra skillnad i människors försörjning, eller att den ackompanjeras av stora nedskärningar i offentlig sektor.
– Då skulle sjukdomstalen fortsätta öka – och det vore en fruktansvärt dålig ekonomisk politik, säger hon.

Läs mer om försök med basinkomst i Finland här!

Fler artiklar

Omställningen måste vara etisk

Stefan Villkatt
journalist, lärare samt miljö-, djurrätts- och fredsaktivist
04 april 2016

Omställningen kommer att kräva kunskap om hur vi kan leva självförsörjande på ett etiskt riktigt sätt, skriver Stefan Villkatt på veckans Under ytan. Han undrar om det ens kan kallas självförsörjning att leva på andras kroppar eller kroppsfunktioner.

Läs hela artikeln

Aktiv dödshjälp bör legaliseras

Gustaf von Heijne
medlem i föreningen Rätten till en värdig död
04 april 2016

I Syre den 15 januari 2016 skriver Jacob Schönning om sin syn på dödshjälp och den verklighet han lever i. Den avundas jag honom inte. Det skriver Gustaf von Heijne på debatt.

Läs hela artikeln

Basinkomst är ingen kvinnofälla

Andreas Meijer
04 april 2016

”Systemkollaps! Bidragsskapande! Lathetsfrämjande! Kvinnofälla!” Argumenten mot basinkomst (BI) är många och har hörts från många håll. Här bemöter jag några av de argument som brukar föras fram. Det skriver Andreas Meijer i sitt debattinlägg.

Läs hela artikeln

Sånger om dem som är på flykt

Jenny Eriksson - 8 år sedan

Nadin al Khalidi skriver och berättar historier utifrån bilder och egna minnen från krig och flykt. Hon ser det inte som att texterna är politiska men med sitt band Tarabband påverkar hon unga människor i både Sverige och arabiska länder.

Läs hela artikeln

Mare Kandre som punkare

Nike Markelius - 8 år sedan

Det finns skilda åsikter om vad punken stod för och vilka förändringar i samhället den åstadkom som musik/folkrörelse, men faktum är att det för många var en frihetsrörelse som ytterst ville ingjuta mod i och ge utrymme åt var och ens rätt att fritt välja sina vägar i livet.

Läs hela artikeln

Låga vattennivåer visar på djupare problem

Klas Lundström - 8 år sedan

Rekordlåga vattennivåer plågar södra Sverige, vilket äventyrar dricksvattentillgången. Sveriges dricksvatten håller hög kvalitet, men senast förra veckan slog myndigheter larm om farliga ämnen i brunnar i Sörmland.

Läs hela artikeln

Lång väg kvar till skövlingsfri palmolja

Madeleine Johnsson - 8 år sedan

Svenska och internationella storföretag kan fortfarande kopplas till palmoljeindustrins skövling av den indonesiska regnskogen. En ny rapport från Greenpeace visar att flera svenska företag inte gör tillräckligt för att satsa på palmolja som producerats på ett hållbart sätt.

Läs hela artikeln

Från grön politik till gröna Converse

Lennart Fernström
Ansvarig utgivare på Syre
31 mars 2016

Delar av påsken ägnade jag åt att läsa Maggie Strömbergs Vi blev som dom andra – Miljöpartiets väg till makten. Det mest tydliga i boken är att Strömberg inte förstått den gröna dimensionen. Istället försöker hon genom mikroberättande bevisa att den gröna särarten är flummig och verklighetsfrånvänd.

Läs hela artikeln

Islam – en del av vår värld

Jerker Jansson
författare och socialantropolog gästkrönikör i Syre
31 mars 2016

”Vi bekämpar en terroristorganisation, en barbarisk organisation som dödar oskyldiga människor. Vi bekämpar inte en religion”, kommenterade Bernie Sanders terrorattentatet i Bryssel förra veckan.

Läs hela artikeln

Japan och Skottland lyfter ovillkorat grundbidrag

Benita Eklund - 8 år sedan

Idén om en ovillkorad basinkomst, som funnits i politiken sedan 60-talet, har fått ett uppsving på senare år. I Japan tror man nu att ett generellt stöd till unga kan vara ett sätt att möta en avsevärd minskning av konsumtionen, enligt Sankei daily.

Läs hela artikeln

Fortsatta bidrag till köttindustrin trots klimatlarm

Jacob Hederos - 8 år sedan

Medvetenheten om köttets pris är i dag stor men konsumtionsnivån ligger nästintill still. Hur är det möjligt? Svaret är oftast att ”det är gott” och att ”det är billigt”. Information om konsekvenserna, behovet av omställning och de alternativ som finns verkar inte räcka. Det kanske inte är så konstigt. ”Bara för att vi vet att det är dumt att köra bil som vi gör så slutar vi inte med det,” svarar forskarna som Syre varit i kontakt med.

Läs hela artikeln

En livsmodell där alla får plats

Sanni Gerstenberg
grön samhällsdebattör och gästkrönikör för Syre 
30 mars 2016

Blev nyligen tagen av en artikel i tidningen Vi om den belgiska småstaden Geel. I flera hundra år har det funnits psykiatrisk öppen familjevård där. Deprimerade, schizofrena, psykotiska, maniska och paranoida människor bor i privata familjer som också sysselsätter dem.

Läs hela artikeln

Handelsavtalen hindrar hållbar omställning i Guatemala

Anna Nylander - 8 år sedan

– På sockerrörsplantagen används mycket kemikalier. Vi dricker förorenat vatten och barnen blir sjuka, berättar småbrukaren Amelia Choc Cuz. Hon är en av många i Guatemala som menar att det här är konsekvenser av handelsavtal som öppnat upp för en kraftig expansion av det industriella jordbruket. Men nu växer både medvetenheten och motståndet.

Läs hela artikeln

Bakom den ryska propagandans kulisser

Andreas Hedfors - 8 år sedan

Med kulturell hjärntvätt och militära utspel försöker ryska ledare dölja sitt vanstyre och korruption. Tyvärr går västvärlden med i dansen. Andreas Hedfors har träffat den hyllade författaren Peter Pomerantsev.

Läs hela artikeln

Det radioaktiva sopberget

Lena Carlberg - 8 år sedan

Under 2017 ska beslutsunderlaget för ett framtida kärnavfallsförvar och en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle finnas hos regeringen. Detta trots att den valda förvaringsmetodens brister har påtalats under hela processen. Miljörörelsen ser sig själv som den enda motmakten och tycker att myndigheterna ”jamsar med” industrin snarare än tar sitt ansvar.

Läs hela artikeln

Palestinas folk behöver vår hjälp

Anna Wester
ordförande i Palestinagrupperna i Sverige och redaktör för tidningen Palestina Nu
29 mars 2016

Palestinierna lever undanträngda, instängda, skilda från varandra med taggtråd, höga murar och olagliga israeliska bosättningar i ett ockuperat land. Politikerna gör ingenting för att lösa problemen. Nu är det civila samhället palestiniernas hopp, skriver Anna Wester i veckans Under ytan.

Läs hela artikeln
Visa fler artiklar