Dags för ett nytt parti?
Ett fritt och solidariskt samhälle där vi tar hand om jorden och varandra, hur ska vi nå dit? Dagens politiska partier har fastnat i gamla system som inte fungerar, menar Birger Schlaug. I veckans Under ytan föreslår han nya vägar mot en värld som funkar.
Översvämningarna blir fler och fler i världen. Var finns lösningarna på de samhällsproblem som får vår livsmiljö på jorden att svikta? Foto: Jason Lee/AP/TT.
Sverige står inför stora problem. De system, strukturer och normer som på många sätt tjänat oss väl kommer inte längre att göra det.
Klimatförändringar, global miljöbelastning, teknisk utveckling och befolkningsökning ställer oss inför utmaningar där partierna inte förmår ge rimliga svar. Om de ens försöker. Istället lappar och lagar de på system och strukturer vars bäst-före-datum gått ut för länge sedan. Systemen blir därmed alltmer komplexa, byråkratiska och kontrollkrävande. Strukturerna alltmer sårbara.
Behöver förenkla
Samtidigt ökar de ekonomiska klyftorna, en kapitalistisk planekonomi växer fram som dödar mångfald och fungerande marknader.
• Liberaler tycks inte förmå se skillnad på frihet för kapital och frihet för människor.
• Socialister tycks inte inse hur hög skatt på arbete och arbetstid motverkar såväl ett ekologiskt som socialt hållbart samhälle.
• Konservativa har tappat all känsla för det man förr ansåg vara en dygd: värnande av natur och biologisk mångfald.
• De gröna, vars ursprungliga idé byggde på en kritisk analys av rådande ekonomiska system, har snarare blivit systemets försvarare.
Förståelse för hur systemen fungerar är grunden för att medborgarna ska känna tillit. Och för att demokratin ska fungera. Vi behöver helt enkelt rensa, förenkla och förtydliga. Skapa mer robusta system. Mindre sårbara. Som myndigförklarar medborgare, ökar friheten men också ökar förutsättningarna att kunna behålla välfärdssamhället.
Det saknas visioner om hur Sverige skulle kunna se ut 2030. Hur vi skulle kunna gå från tillväxt- och konsumtionssamhälle till utvecklingssamhälle. Hur frihetsrummet för människor ska bli större, men också hur samhället ska bli mer rättfärdigt. Hur vi skulle kunna göra en fredlig kulturrevolution.
Sänk arbetstiden
Hur skulle några av de reformerna kunna se ut? Här kommer några – det finns fler – som jag önskar skulle bli alternativ till den politik som
dagens partier fastnat i.
1. Man ska kunna leva på sin lön – höj grundavdraget.
De första 120 000 kronorna man intjänar på arbete, inklusive pension och socialförsäkringar, ska vara skattefria. Finansieras genom reformerad skatteskala, ökande miljöskatter samt avveckling av de flesta andra avdrag – inklusive räntebidrag, reseavdrag, Rot, Rut och annat i Skatteverkets digra avdragskatalog. Reformen skulle såväl öka frihetsrummet för människor som bidra till en mer rättfärdig fördelning. Byråkrati, administration och sårbarhet skulle minska.
2. Minska näringslivets utanförskap – ersätt arbetsgivaravgifter med produktionsskatt.
Arbetsgivaravgifterna, som är en avgift på arbete, finansierar trygghetssystemen: bland annat föräldraförsäkring, sjukförsäkring och ålderspensionen. Samtidigt vet vi att människans direkta arbete kommer att utgöra en allt mindre del av den totala ekonomin. Allt fler företag kommer därmed att beskattas allt mindre i relation till sin omsättning. Företagen hamnar i utanförskap – i så måtto att de kommer att bidra allt mindre till våra trygghetssystem.
Istället för ensidig beskattning av arbete bör produktionen beskattas likvärdigt oavsett om det är människa, robot eller hybrid som stått för den. Reformen säkrar finansiering av trygghetssystem och ger alla medborgare – och inte bara kapitalägare – del av de vinster som teknisk utveckling ger.
Dela jobben
3. Sänk arbetstiden – dela solidariskt på framtidens jobb.
Den lagstadgade 40-timmarsveckan infördes för femtio år sedan – därefter har samhället utvecklats genom effektiviseringar, automatiseringar och robotisering. Enligt
beräkningar kommer hälften av dagens jobb att försvinna inom 20 år. Nya kommer att ”skapas”, men inte alls lika många. Inte ens med mindre beskattning av arbetstid. Normal-
arbetstiden ska sänkas till 30 timmar i veckan. Övergångsfasen kan ske mjukt genom att övertidsersättning endast får tas ut för den tid som ligger över för vad som i dag uppfattas som heltid. Reformen ökar livskvaliteten för alla och styr mot andra än materiella värden.
4. Öka grundtrygghet och minska byråkratin – inför basinkomst.
Allt fler människor kommer att pendla mellan arbete, vidareutbildning och arbetslöshet. Redan växer ett prekariat fram med mycket otrygga förhållanden. Detta ska
mötas med lagstiftning men också genom förändringar av trygghetssystem. Dessa har lapp-
ats och lagats, blivit allt mer komplexa och byråkratiska, dyrbara att administrera, i allt större ”behov” av kontroll.
Trygghetssystemet ska bli mer generellt. Försöken med medborgarlön/basinkomst
i Finland och Holland ska följas och erfarenheter tas tillvara inför svensk omställning.
5. Minska privatbankernas utrymme
genomför en penningreform.
Riksbanken har ensamrätt att ge ut sedlar och mynt. Allt mer av den totala mängden ”pengar” är emellertid digitala. Dessa ”skapas” istället i banker när någon lånar. På
Island utreds hur riksbanken ska kunna bli ensam utgivare även av digitala pengar. Detta ska följas noga och erfarenheter tas tillvara inför svensk debatt och beslut om en svensk penningreform som kan vara genomförd
senast 2030.
Höjd koldioxidskatt
6. Tydliga styrmedel för gynna miljö och klimat – koldioxidskatt blir första steget till basinkomst.
Ett tydligare system ska införas för att dels motivera varför miljöavgifter införs, dels styra över i önskvärd riktning. En rejält höjd koldioxidskatt ska gå tillbaka till medborgarna som ett första steg på vägen mot basinkomst lika för alla. Fler exempel: Miljöavgifter inom jordbruket ska oavkortat gå tillbaka i form av arealbidrag. Avgift på kontor i urbana miljöer ska gå tillbaka i form av lokalstöd i glesbygd.
7. Från sårbart till robust samhälle – marknadstänkande ersätts av medborgarperspektiv.
ÖB har meddelat att militären bara kan skydda delar av landet i en vecka vid ett
anfall. Så har det säkert varit länge. Det nya är emellertid att urbana miljöer inte klarar sin livsmedelsförsörjning mer än någon vecka i en kris, att vattenförsörjningen är oändligt sårbar, att samhällets mest grundläggande system som elförsörjning och penning-
förmedling är alltmer sårbara. Det är hög tid att omforma system och strukturer så att de blir mer robusta. Marknadstänkandet ska ha ersatts av medborgarperspektiv.
Utred försvaret
8. Säkerhetspolitik är större än försvarspolitik – fred och konfliktlösning ska prioriteras.
I teorin är alla överens om att säkerhetspolitik är större än försvarspolitik, men
i praktisk politik handlar hela debatten om
militär upprustning. Detta måste förändras. Offentliga medel för Sveriges militära utrikes-
missioner ska överföras till uppbyggande av internationellt arbetande sjukvårds- och räddningsteam samtidigt som Sverige fokuserar alltmer på konfliktlösning och medlarskap.
Världen lider inte brist på vapen och militärer, men på läkemedel och sjukvårdspersonal. I en utredning – såväl nationellt som
internationellt förankrad – bör klargöras hur det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld skulle påverkas om Sverige avvecklar det militära försvar. Med utredningen som grund bör en folkomröstning hållas.
9. Kapitalismen har gått över styr – vi beh-
över mer av socialekologisk blandekonomi.
Planekonomierna havererade av en rad skäl. Många hoppades att en kapitalism med mänskligt ansikte skulle växa fram. Men
någonstans gick det snett. Marknaden tilläts ta över alltför mycket. Elnät privatiserades, offentligt ägd infrastruktur såldes ut, offentligt bostadsbestånd likaså, idén att mångfald inte kan uppnås utan vinstsyfte lobbades igenom.
Detta måste brytas. En bättre balans – med sociala och ekologiska förtecken – ska skapas. En socialekologisk blandekonomi ska växa fram. Ekonomin ska utformas så att system och strukturer inte blir beroende av ekonomisk tillväxt.
Personligt ansvar
Det här var några reformer som jag ser som grundbultar. Jag har undvikit etiketter som ”grön” och ”feminism” eftersom de vattnats ur till intet förpliktigande. Det handlar om att förena frihet med solidaritet, välfärd med ekologisk hållbarhet, personligt ansvar med grundläggande generell trygghet och allvarligt menade steg för att ”hela landet ska leva”.
Det handlar om att bygga samhället på idén om största möjliga frihet inom kultur och vardagsliv, syskonskap med rättfärdig fördelning i ekonomin och absolut jämställdhet inom rättssystemet.
Dagens system har gått över styr. Ekonomismen, och dess jakt på tillväxt, hotar planetära processer och grundläggande mänskliga krav på anständighet. Behovet av en fredlig kulturrevolution har sällan varit så stor som idag.
Men dagens partier tycks vare sig vilja eller ha modet att stå för förändring. Därmed blir de en del av problemet. Inte ”bara” för att de skapar en sämre framtid, utan också för att deras visionslöshet leder till att SD framstår som det enda nytänkande – trots att de kramar systemen lika mycket som de andra.
Partierna har kort tid att tänka om. Annars lär de till slut bli utmanade av dem som anser att det får vara nog nu. Det nya partiet Alternativet bildades i Danmark. Krävs samma sak i Sverige?
